Bannlysning är ett uttryck som används för att beskriva när en person, eller ett föremål, utestängs eller avvisas från ett samfund. Det kan innebära att personen eller föremålet förbjuds att delta i samfundets riter och aktiviteter, eller att de avvisas från att bo eller arbeta inom samfundets territorium.
Bannlysning var vanligast i samfund som hade en kyrklig eller religiös organisation, och det användes som ett straff för att fördöma en person eller ett föremål som hade begått något som ansågs vara motstridigt mot samfundets regler eller moraliska ståndpunkt. Personen eller föremålet skulle då bannlysas, vilket betydde att de skulle uteslutas ur samfundet eller kyrkan.
I kristna kyrkor skedde bannlysning i form av exkommunikation, som är ett av de viktigaste straffena som kyrkan kan utdöma. Exkommunikation är ett förbud mot att delta i kyrkliga aktiviteter, som att fira gudstjänster, mottaga nattvarden eller delta i andra kyrkliga ritualer.
I andra samfund har bannlysning även använts för att utesluta personer från samhället, som förbjudit dem att delta i samhälleliga aktiviteter eller att bo eller arbeta inom samhällets territorium. Detta är dock mindre vanligt idag, eftersom det anses vara ett alltför drastiskt straff.
Synonymer till order bannlysning
- Uteslutande ur kyrkan
- Exkommunikation
- Bann
- Bannstråle
- Förkastelsedom
- Förkastelse
- Anatema
- Fördömande
- Förbannelse
- Interdikt
- Exkommunicering
Trots att bannlysning är ett mycket allvarligt straff har det ändrats mycket under åren. I många samfund är bannlysning inte längre ett accepterat straff, och det finns många alternativ till bannlysning som används istället. Det kan till exempel innebära att personen eller föremålet avstår från att delta i kyrkliga riter eller samhälleliga aktiviteter, eller att de utesluts från att bo eller arbeta inom samfundets territorium.
Bannlysning är fortfarande vanligt i många kristna kyrkor. I dessa samfund används dock bannlysning oftast som ett sista alternativ som används när alla andra alternativ har uttömts. När exkommunikation utförs är det vanligt att personen eller föremålet som bannlyses är omedveten om att de har blivit exkommunicerade, eftersom det ofta är det sista steget i ett långt process för att försöka få personen eller föremålet att förändras.
Bannlysning är ett mycket allvarligt straff som bör användas med försiktighet och endast i de mest extrema fallen. Det är viktigt att se till att bannlysning inte används som ett sätt att undertrycka eller störa personer eller föremål som inte är i samklang med samfundets regler eller moraliska ståndpunkt.